jul

Jul är en urgammal kristen helg. Människor firar minnet av Jesu födelse i Betlehem. Jesus anses vara Guds son, som fötts av en vanlig kvinna, Maria.

I Sverige är julafton den dag som kommit att bli den viktigaste under helgen. Till julafton är många av våra traditioner knutna. I en stor del av övriga världen är det juldagen som dominerar julfirandet.

Jultomten har sin förebild i katolska kyrkans Sankt Nikolaus, som var barnens skyddshelgon. Den 6 december, på Nikolausdagen hade man ofta julspel i skolorna. Då delade Sankt Nicolaus ut julgåvor till barnen som varit duktiga. När det senare blev förbjudet med helgondyrkan flyttades seden att ge julgåvor fram till julafton. Rollen som utdelare av julklapparna togs över av Jesusbarnet, sedan julbocken och nu är det jultomten som delar ut paketen.

Namnet på tomten har i många länder anknytning till Sankt Nikolaus men i Sverige säger vi tomte. Förr i tiden klappade okända givare på dörren och kastade snabbt in sina paket, därav namnet julklapp.

Tomten var egentligen ett sagoväsen som enligt folktron vaktade det hus och de människor han bodde hos. Han bodde i stallet, gick helst klädd i grå vadmalskläder och kunde prata med både djur och människor. Det gällde att hålla sig väl med tomten, annars kunde han flytta och då väntade svält och elände, trodde man.

Seden att ha julgran kommer från Tyskland. Där klädde de granen med ljus och småpynt redan på 1600 talet. Den hade från början troligtvis till uppgift att hålla onda andar på avstånd. Till Sverige kom detta påfund på 1800 talet och då bara i slottsmiljö. Inte förrän 1900 talets början blev det allmän tradition att ha hemma en egen julgran.

I början av 1900-talet blev det populärt att skicka julkort till varandra och Jenny Nyström och andra julkortskonstnärer var de som gav tomten det utseende han har idag.